Same old, same old…
“Ännu en arbetsplats med chefer som inte förstår de anställdas situation. Arbetsledning som inte förstår arbetsbelastningen. Saker och ting som inte får hända. Säger ifrån, men får då höra att en inte är lämpad att arbeta i den typen av verksamhet. Det är därför kollegorna inte säger något, de vill inte bli kränkta på det sättet. Det är så arbetsledningen bidrar till att skapa en tystnadskultur. Golvslitarna biter ihop, och försöker hitta olika sätt att förhålla sig till att sådant som inte får hända ändå händer. Tillslut blir det så att sådant som inte får hända blir som en accepterad del av verksamheten, och förhållandet till vårdtagarnas rättigheter blir skevt. Tryggheten har satts ur spel. En tystnadskultur har skapats. Det är de som kan blunda och bita ihop som blir kvar. Vissa tappar fart och engagemang medan andra sliter för flera, och försöker få allt att fungera ändå.Tänk att detta är så vanligt förekommande i så många verksamheter. Nästan överallt där jag har varit. Arbetsledningen har ingen koll på vad som egentligen händer i de stängda rummen och i de långa korridorerna. Fast de tror ofta att de har det.” // April 2024